Jag kan tänka tills det knappt finns något kvar. Jag har känslor utan uppehåll.
Efter att ha fått en kalldusch med vattenslangen och jobbat häcken av mig hela natten så ligger jag äntligen under täcket. Har inte lyckats varva ner än och är på tok för upplukad av Andra Avenyn för kunna sova än. Samtidigt försöker jag få i mig någon slags frukost. Med min täppa näsa som jag näst in till inte alls kan andan genom så känns det som om jag försöker kväva mig själv. Har nu i två dagar(egentligen nätter) pinat mig igenom 9-11 timmars pass med den här förkylningen och lite feber. Önskar innerligt att det hela står bättre till imorgon. Har två långa nätter framför mig innan jag får min så kallade helg. Känns inte så där jättetrevligt att stå framför gästerna med rinnande ögon och snora, sen måsta kuta iväg stup i kvarten för att snyta sig. Måste kännas riktigt betryggande för dem. Nåja, nu ska jag försöka fortsätta med det här mackätandet och sen försöka sova. Puss
Vill vara sådär småbrun och ha fin färg på håret igen. Efter att jag klippte av de en bit så har jag insett att det var lite långt endå. Saknar det en smula.
Vill vara sådär småbrun och ha fin färg på håret igen. Efter att jag klippte av de en bit så har jag insett att det var lite långt endå. Saknar det en smula.
Kommentarer
Trackback